Inspiration

Imorgon är det examen. Då är världen tjufyra logopeder rikare. Fint det.

När jag har sommarlov i sommar ska jag vara hemma och fixa och dona hela dagarna. Nu har jag sagt det, så nu får jag stå för det! Det kommer nämligen bli en fröjd när det händer. Jag ska pynta, bygga, fota och röja, var det till exempel tänkt. Har ni tur får ni se!

Strax före sovning

Jag tränade idag. Igen. Oh, vad jag tränar. Hela tiden, nästan. En gång sa jag till Anna att jag blivit så sjukt stark i armarna nu och hade fått värsta bicepsarna, så nu ber hon att få se dem varje gång vi ses (det får hon inte) och jag ångrar mitt högmodiga tilltag.

Sen cyklade jag i alla fall hem till min sjuka medboende och min fina balkong. Och ett glas mjölk och två ingefärskakor. Jag kan utgjuta mig mycket om hur trevlig min balkong har blivit. Om än något överbelamrad. Vill man avnjuta den med egna ögon och näsor är det bara, till skillnad från frågan om bicepsarna, att höra av sig och bjuda in sig, så löser det sig.

För en massa veckor sen (känns det som, kanske två) betalade jag pengar till Länsstyrelsen för att de skulle tillåta mig att köra bil. Och så idag fick jag ett surt brev på posten med ett inbetalningskort. P sa tvärsäkert att "jag visste att det skulle bli såhär". Hallå Länsstyrelsen, var är mina 220 spänn? Och, förallandel, varför ska jag aldrig få köra bil?

Igår lurade S ut mig på dåligheter på Tunnan. Jag som lovat mig själv att vara så pigg och äppelkäck imorse! Det var dock fett värt. Och ganska käck vart jag nog ändå. Kurs 17 hade tårar i ögonen. "Oh, hon är så käck, hon den där ute på kanten", tänkte de nog, "så vi blir alldeles rörda". Eller så var det för att de fick sjunga Den blomstertid och ta examen.

Dagens önskan är annars en myrslok (strunta i bilderna med kläder längst upp, stackars den tänker jag). Den skulle nog inte vara så glad i en etta i förorten, men när jag blir stor och bor i skogen kunde den ha trevligt. Den och jag.

Men när jag blir stor ska jag nog inte bo i skogen. Man vet inte riktigt var det kan bli. Det beror lite på var folk är sämst på att tala, rösta, språka och svälja.

Ack, är all fröjd som män-skor känna blott en salig smärta?

DFA har varit här i helgen och varit frispråkig som vanligt (trevligt). Vilket har skjutit på mitt skrivande - eller, dvs, jag har skjutit på det. För det är så okristligt tråkigt och lite oförståeligt. Jaja, egentligen mest oförståeligt. Inte så himla tråkigt.

I går fick jag kombinerad födelsedagspicknick på Apslätten. Go, mina fellow svartlinnade, uppkavlade jeansbeklädda vänner i nöden! Jag vet inte om det märkts, men det har varit farligt fint väder den här helgen. Så när jag gick från jobbet ringde C och kommenderade mig ut i skogen, och när jag kom dit m cykeln och BiBen i högsta hugg hade de hängt upp ballonger och serpentiner och marinerat grillmat på berget, och sålunda firade vi oss alla tre. Fy fasen vad fint.

Övrigt att rapportera är att P är på körresa och tillbaks igen imorgon. Jag har äntligen fått spela Arkham Horror igen (inte färdigt den här gången heller). Jag ska bo här en vecka i juni utan att skämmas det minsta. Hemmet är städat och dammfritt, papper är sorterade och syprojekt har sorterats in i egna lådor. Grammatiska strukturer för satser som "Det saknas rubrik" är höljda i dunkel. Internet är tråkigare utan bilder. Solen håller på att gå ner. Jag håller på att bli medveten om att jag sakta men säkert tappar en del saker jag haft och behöver, och ska börja rodda i detta. Det är något konstigt med våren.

Det är något konstigt med våren. Kanske smittar det. Kanske är det den svenska nationalromantikern (se "Över skogen, över sjön") i en som vaknar till liv. Eller kanske var det helt enkelt dags att se över sina rutiner litegrann såhär i vårljuset.

Dagar och sysslor

I dag har jag två sätt att treata mig på:
Jag kan
a) sitta ner och bara göra trevliga, slappa saker inne hela dagen för att jag får och för att jag inte har något jag måste, och känna mig glad och nöjd i oredan, eller
b) diska och städa och röja och sen fixa en kaffe i solen på balkongen, och ha fått något ordentligt gjort och känna mig glad och nöjd över att mitt goda samvete skiner ikapp med den.

Jenny pratade om det där någon gång, som de läst om på nån ekonomikurs tror jag, om det psykologiska faktum att människorna alltid är mer benägna att välja "lite bra nu" än "mycket bra sen". Hellre hundra spänn nu än tusen om fyra år. Och omvänt, hellre inte betala lånet nu trots att räntan bara byggs på ju längre man väntar. På många sätt fjantigt. Men samtidigt en hint om att mänskorna inte flyr från nuet så som predikarna säger. "Gör er ... inga bekymmer för morgondagen", heter det ju, och det gör folk alltså inte heller. Eller, gör sig bekymmer gör man ju alltså, men bekymrar sig för det gör man tydligen inte.

Vilket är då bäst? Att bekymra sig för morgondagen och därför minska de morgondagliga bekymren, eller bara tänka på nu och bygga stora högar åt imorgon?

Apropå så har jag en ny favoritvers -

"drick ditt vin med glatt hjärta. Gud är redan nöjd med vad du gör." (Pred 9:7)

Dåligt samvete har man oftare för alla de där fåniga sakerna man inte gör, än för de där riktiga grejerna. Det stör mig så mycket mer när jag inte har dammsugit ordentligt än när man trött snäst av någon på körfikat. Snäsningar går så lätt att ursäkta efteråt. Dammgolvet bara ligger där och det spelar ingen roll vad man hittar på att säga åt det, det är dammigt likförbannat och jag har fortfarande ingenting gjort åt det. Dock är min födelsedagspresent idag ett bibelcitat som gör gott och i och med detta befriandet av alla den sortens skuldkänslor. Tack tack.

Dagens RSS-skörd

Idag får vi, på ett enkelt och lärorikt sätt, reda på hur (50-tals-stockholms-films-)svenska låter för ett amerikanskt öra. Länken är plockad från en ny RSSvän.

I övrigt ligger det oräkneliga notpapper på golvet*, datordelar på borden och blöta badhandukar över stolarna** (de sistnämnda kanske inte oräkneliga, men ändå av ett beaktningsvärt antal). Hemmet når nya pysselnivåer, doften av nybakt bröd sprider sig oftare och den av möglig kompost alltmer sällan. (Detta misstänks gå över så fort någon blir tvungen att göra ett skapandes grand utanför hemmet, låt er inte luras.) Har inget att prata om utom vädret och the occational heminredning, och det känns mycket lugnande.

*Har ett major notbiblioteksprojekt på gång, allt ska indelas efter namn, kompositör, genre, svårighetsgrad, sättning och allt det där andra, i en databas på ngn av datorerna som håller på att byggas av tidigare nämnda delar.

**Var ute på bilbadtur idag, och lyckades precis pricka in dagens halvtimme med regn och blåst. (Lite kallare, men mer spännande - ni skulle sett vågorna!) Sen plockade vi upp chaufförens gamla skruttiga cykel, en sadel och ett hjul fattigare efter två år på en fjärran cykelparkering hos hennes gamla kombos.

Det är fint, alltså bloggar jag

Glad kan man bli av så mycket. Idag har allt varit fint. Jag satt i solen utanför Härlandakyrkan med en pappmugg blaskigt kaffe och hade ett Gud-och-jag-moment, det var t ex fint. Och jag kom hem och läste en ny blogg, det var t ex också fint. Såpass fint att jag vart inspirerad.

Det är någon idé jag har av Svenska Kyrkan som är något fint. Estetiskt blandar man Ylva Eggehorn och Tomas Andersson Wij, oglaserade keramikskålar, orangea trasmattegobelänger och ljusa träkyrkor, akustisk gitarr och kör a capella. I predikan är kärleken främst, ödmjukheten och den personliga utvecklingen, och i praktiken är människan alltid viktigare än trosbekännelsen.
Frågan är om den stämmer eller bara känns göttig, och svaret känns ju ganska givet, men det är ändå ett bra ideal att försöka upprätthålla. För jag är ju ändå en del av Svenska Kyrkan.

En annan dag kommer det pratas mer om varför man ska vara med i ett kyrkligt sammanhang, om man är troende. Man får påminna mig.

Mina blommor

- och så dehär, då, som redan tar upp plats här

Dagens fina

Det är både franskt och roligt.

Jenny sov över inatt, hon skulle på partaj på Studiegången och ville inte oroa sig för att missa sista bussen. (Så jag har både städat och fixat frukostmat. Idag skiner lägenheten som solen, dvs mycket och varmt!) I morse vaknade man alltså med ett blont rufs på golvet. Najs. Vi åt dunderfrukost och läste tidningen, och hastade sedan iväg åt våra respektive håll. Jag tog cykeln upp till Guldheden och danskursen, och tillbringade där fyra timmar med att böja på knäna, gunga och snurra runt flickor. Det är grymt roligt och alla är så duktiga.

När jag kom ut var det så fint och varmt. Svängde förbi J:s jobb för att plocka upp mitt CV, och vart tvungen att slösa lite studiemedel. (Trosor behöver man alltid, och allt svart får man köpa för det är konsertkläder.) Sen var cykelturen hem genom Lunden och Skatås en fröjd, förutom ett styng av pekuniärt dåligt samvete.

Och nu sitter jag med 2B och knådgummit i handen och jobbar på ansiktsproportioner. Det är jäklar i mig inte det lättaste, i synnerhet när man inte har nåt ansikte att öva på! Personlighetspsykologin och matlagningen är uppskjutna på obestämd framtid (förhoppningsvis ungefär tills damen på bilden slutar se död ut).

Häromdagen hittade jag det lingvistiknördigaste: ett särdragsanagram! Det handlar om det finurliga lilla programmet iSproggler, och dess namn varande (sorry, alldeles för engelskt) ett ordspel på det andra lilla finurliga programmet iScrobbler. Fattar ni?

Knådgummi, förresten. Låter det inte lite porrigt?

Kvällens delight

Jennys kolasås

• 2 msk smör
• 2 msk grädde
• 2 msk sirap
• 2 msk socker
• >1 msk kakao

Smält smöret i kastrull, släng i resten, blanda, koka upp och låt puttra på svag värme i ett par minuter. Häll varm över glass.

(Kombineras m fördel med, förutom den obligatoriska vaniljglassen, varm jordgubbssylt.)

Dekadensen

Allting i mitt hem ligger i drivor den här veckan. GP, kläder, skolsaker, små plastpåsar, viktiga papper. Som tur är är drivorna ganska bra sorterade sinsemellan, t ex är det liten risk att något Viktigt papper skall åka med GP i pappersåtervinningen. Och det är ju en bra sak.

Jag dansade förare på lindyn idag, det var grymt kul. Ska alltid föra i fortsättningen. Duktig var jag också. Stina var med. Vi var trötta och glada att se varandra, vilket equals fnissiga och fjantiga. Och, tro't eller ej, det uppskattades runtom oss!

Förkylningen släpper aldrig. Förlåt, alla dansflickor som jag smittade idag.

Banga inte att kolla in Dagens mem (i rullen)!

Papper i näsan

Idag är jag hemma och diskar, städar och tittar på cheesy anime. Men mest snyter jag mig.

Hade det inte varit för all snytningen, hade det verkligen varit the shit. Men hade det inte varit för snytningen, hade jag å andra sidan inte kunnat frossa i dålig ilandskultur (Varma Koppen, ballerinakex, smultronjuice, bacon, fleecetröja, StumbleUpon...) och slapphet utan att skämmas, så jag antar att vi är kvitt, snytningen och jag.

Jag uppdaterar sällan min blogg. Det är för att jag sällan tycker mig ha saker att säga som gör sig i ett sånt här forum. Men nu när jag inte visat mig för civilisationen på ett par dar, kan det kanske vara läge att tala om vad jag pysslar med :)

Vill ni förresten ha en närmare beskrivning av vad som hände i Oslo, kolla in den här bloggen; där står det mesta listat skulle jag tro. Man kanske inte kan läsa ut det ur E:s mellanstadieuppsatsmässiga uppräknande ("först gick vi dit, sen gick vi dit, sen sov vi såhär många timmar..."), men det var verkligen grymt; fint, roligt, tufft och sådär otippat random på samma helg.

På lördag ska pappas band ha releasepartaj. Han säger att de räknar med 500 gäster. Herreminhatt. Stina och jag har lovat att ta emot biljetter i dörren. Jag tror det blir fint. Imorgon blir det genusseminarium.

Ingenting

Jullov är the shit. Efter att stressen på nåt vis kulminerat i tre dagars bagerijobb före jul, har det bara varit skönt och glatt sedan julafton. Familj och vänner och bara Goda Livet. Man tror inte det är sant. Julen blir bara bättre och bättre för varje gång.

P är hemma, vi är bra för varann, städar och lagar till och med middag. Leker och skrattar. Och är mycket med mor och far!

Tänker skjuta upp hemtentan en dag till, och sen mjukstarta lite. Undrar vad som står i Nationalencyklopedin? :)

Inga foton har tagits, däremot hittade jag nyss en fin rulle från en glad och blöt kväll i somras på P:s dator Snellis. Kanske kommer värmenostalgibilder senare.

Rubriken syftar alltså på att ingenting händer och inga krav läggs. Det är bäst. Det är bara att lalla runt i ett mysigt vakuum, slösa alla pengar på jordgubbskräm och all tid på Myst I-IV. Tänker man på det så fattar man ju att det inte kan fortsätta. Men det är den bästa sortens paus.

Gott 2007 önskar jag er allihopa också, och kramar

Kitsch + advent = en helig allians

Här är en av två fantastiska julklappar jag fick av Theo idag. Det kommer riktiga bilder imorgon, om jag inte sover då.

När jag köpt en mus som funkar

ska jag spela iSketch hela dagarna. Banga inte!

Hemmafixardagen

Idag har jag städat och tvättat och diskat och handlat och bakat och bjudit hem en vän på fika. (Vad han inte var beredd på var att han blev tvungen att göra halva fikat själv, men han höll god min.)

Low and behold, A och K, vad ni ska få imorgon!

Tyvärr blev de nedersta inte alls som jag tänkt - antingen vart det för mkt mjöl i eller så fick de stå inne för länge. Fanken. Men de smakar fortfarande gott iaf - vi får väl froda på allt annat istället.

Och så en indikation på att mitt hem håller på att förvandlas till ett sjuttiotalsretrotillhåll:
Har finally laddat ner Picasa igen idag - många fina program försvann efter senaste hårddiskkraschen och jag håller långsamt på att komma i fas igen. (StumbleUpon är t ex tillbaka, till ingens förfång men min stora glädje!) Det är extra käckt i och med att det är synkat med gmail och blogger, så nu skall min tidigare så oansenliga blog bli ett under av bildvisningskonst!

Tor avslöjade idag (ja, han med fikat) att Brahms Requiem ligger uppe på Wikipedia. Har inte lyssnat på den versionen än, men gratis är ju alltid gott - särskilt när det är lagligt - så lyssna nu duktigt så får ni veta vad som har sysselsatt mig den här terminen.