Idag fyllde familjen år. Det var släktkalas och mkt trevligt som vanligt. Systrarna och jag har bestämt att the seasonal dans of the season ska inspireras av våra gamla vänner Milli Vanilli och deras Girl you know it's true, och när vi tittat på videon tusen ggr på youtube satt vi kvar och visade varann våra bästa youtubeklipp tills alla kusiner och farbröder gav upp och tackade för sig.
Nu kanske ni hoppas att jag ska lägga upp en massa länkar till hilariously roliga youtubeklipp? Heh.
Vi hade ihjäl Jesus i kören idag också. Eller rättare sagt, somliga av oss. Andra halvan stod mest och skickade puppy-eye-blickar ut i luften, smög i kulisserna och sjöng med späda stämmor. Petter var nöjd med oss efteråt, det var fint. Då gillade jag min kör, mycket. Fina de.
Förra påsken var det äppelkäck frireligiös musikal, i år var det avskalat, svartklätt och ångest i Svenska kyrkan. Nästa år i Jerusalem?
Jag måste så klart säga något om min praktik också. På tisdagar tar jag bussen tillsammans med K till Borås och har patienter som stammar eller har röstproblem. Det är en fröjd! Att jobba m K är så mysigt och roligt, och handledaren är fin och god. Och tjusig. På torsdagar tar jag bussen upp till Uddevalla och leker med barn med funktionshinder. Det är också roligt, och, som alla verkar tycka, svårt svårt. Framför allt som alla barnen är så olika, och kräver ganska specialanpassade insatser och material - och så ska det vara roligt också! Pust.
Okej, om jag ska lägga upp ett youtubeklipp så blir det det här. Fina den. Glöm inte ljudet.
Idag har jag städat och tvättat och diskat och handlat och bakat och bjudit hem en vän på fika. (Vad han inte var beredd på var att han blev tvungen att göra halva fikat själv, men han höll god min.)
Low and behold, A och K, vad ni ska få imorgon! Tyvärr blev de nedersta inte alls som jag tänkt - antingen vart det för mkt mjöl i eller så fick de stå inne för länge. Fanken. Men de smakar fortfarande gott iaf - vi får väl froda på allt annat istället.
Och så en indikation på att mitt hem håller på att förvandlas till ett sjuttiotalsretrotillhåll: Har finally laddat ner Picasa igen idag - många fina program försvann efter senaste hårddiskkraschen och jag håller långsamt på att komma i fas igen. (StumbleUpon är t ex tillbaka, till ingens förfång men min stora glädje!) Det är extra käckt i och med att det är synkat med gmail och blogger, så nu skall min tidigare så oansenliga blog bli ett under av bildvisningskonst!
Tor avslöjade idag (ja, han med fikat) att Brahms Requiem ligger uppe på Wikipedia. Har inte lyssnat på den versionen än, men gratis är ju alltid gott - särskilt när det är lagligt - så lyssna nu duktigt så får ni veta vad som har sysselsatt mig den här terminen.
Jag är Herren, din Gud Jag är Herren, din Gud Var inte rädd, Jag är med dig Du är dyrbar för Mig Jag är Herren, din Gud.
Jag var på mässa ikväll, och vad skönt det var. Nu kan jag slappna av i trygg förvissning, liksom, för nu har Han talat om att jag inte behöver oroa mig mer. Så att det inte ligger något i vägen längre. Det gör inte så mycket om jag kuggar tentan, för dagens behållning var större än Jens Allwoods feedbacksfunktioner. (Inte för att jag kommer kugga tentan, men ändå...)
Jag är oförskämt pigg! Kanske syns lite bilder nedan, vänta... (HPprogrammet är knäppt och jag är lite irriterad på det. Ska prata med det en dag.)
Så står det till med mig. Det ser ganska bra ut, inte sant?! Imorgon kanske jag får nya glasögon också.