Imorgon åker jag till Capri. Lyx, kändisar, 17 gymnasister, mamma och jag. Hehe. Det är som gjort för travestier på Busschauffören som tänkte att va fan. Eller så är gymnasisterna och Medelhavet de enda gemensamma nämnarna.

Istället för att packa, ligger jag alltså på min säng och lyssnar på barn- och fågelskrän från gården. Det går bra, men är inte så effektivt. I morse badade jag årets första bad med Karin, vi åt fruktsalladfrukost vid tjärnen. Och blev stormade av lätta bladlusinfanteriet. De voro tusenden. Men ändå ganska snälla.

Sen kom syster förbi från gårdagens studentfest, hon var utelåst och fick kakor. Hon är en av gymnasisterna. Fast lite mer föredetta än somliga av dem, då.

Alla skurkar som läser blog göre sig förresten icke besvär, P kommer vara hemma hela veckan!

Förutom just nu när han hämtar saker på jobbet.

Dethär tangentbordet är riktigt skruttigt och jag vet nog att när jag väl laddat upp det här kommer det saknas något o eller mellanslag här eller där. Lika bra att hålla det så kort som möjligt för att minimera risken. Jag slutar genast.

Ack, är all fröjd som män-skor känna blott en salig smärta?

DFA har varit här i helgen och varit frispråkig som vanligt (trevligt). Vilket har skjutit på mitt skrivande - eller, dvs, jag har skjutit på det. För det är så okristligt tråkigt och lite oförståeligt. Jaja, egentligen mest oförståeligt. Inte så himla tråkigt.

I går fick jag kombinerad födelsedagspicknick på Apslätten. Go, mina fellow svartlinnade, uppkavlade jeansbeklädda vänner i nöden! Jag vet inte om det märkts, men det har varit farligt fint väder den här helgen. Så när jag gick från jobbet ringde C och kommenderade mig ut i skogen, och när jag kom dit m cykeln och BiBen i högsta hugg hade de hängt upp ballonger och serpentiner och marinerat grillmat på berget, och sålunda firade vi oss alla tre. Fy fasen vad fint.

Övrigt att rapportera är att P är på körresa och tillbaks igen imorgon. Jag har äntligen fått spela Arkham Horror igen (inte färdigt den här gången heller). Jag ska bo här en vecka i juni utan att skämmas det minsta. Hemmet är städat och dammfritt, papper är sorterade och syprojekt har sorterats in i egna lådor. Grammatiska strukturer för satser som "Det saknas rubrik" är höljda i dunkel. Internet är tråkigare utan bilder. Solen håller på att gå ner. Jag håller på att bli medveten om att jag sakta men säkert tappar en del saker jag haft och behöver, och ska börja rodda i detta. Det är något konstigt med våren.

Det är något konstigt med våren. Kanske smittar det. Kanske är det den svenska nationalromantikern (se "Över skogen, över sjön") i en som vaknar till liv. Eller kanske var det helt enkelt dags att se över sina rutiner litegrann såhär i vårljuset.

Påsk, praktik, partaj

Idag fyllde familjen år. Det var släktkalas och mkt trevligt som vanligt. Systrarna och jag har bestämt att the seasonal dans of the season ska inspireras av våra gamla vänner Milli Vanilli och deras Girl you know it's true, och när vi tittat på videon tusen ggr på youtube satt vi kvar och visade varann våra bästa youtubeklipp tills alla kusiner och farbröder gav upp och tackade för sig.

Nu kanske ni hoppas att jag ska lägga upp en massa länkar till hilariously roliga youtubeklipp? Heh.

Vi hade ihjäl Jesus i kören idag också. Eller rättare sagt, somliga av oss. Andra halvan stod mest och skickade puppy-eye-blickar ut i luften, smög i kulisserna och sjöng med späda stämmor. Petter var nöjd med oss efteråt, det var fint. Då gillade jag min kör, mycket. Fina de.

Förra påsken var det äppelkäck frireligiös musikal, i år var det avskalat, svartklätt och ångest i Svenska kyrkan. Nästa år i Jerusalem?

Jag måste så klart säga något om min praktik också. På tisdagar tar jag bussen tillsammans med K till Borås och har patienter som stammar eller har röstproblem. Det är en fröjd! Att jobba m K är så mysigt och roligt, och handledaren är fin och god. Och tjusig. På torsdagar tar jag bussen upp till Uddevalla och leker med barn med funktionshinder. Det är också roligt, och, som alla verkar tycka, svårt svårt. Framför allt som alla barnen är så olika, och kräver ganska specialanpassade insatser och material - och så ska det vara roligt också! Pust.

Okej, om jag ska lägga upp ett youtubeklipp så blir det det här. Fina den. Glöm inte ljudet.

Forskare varnar för nya begreppsförvirringen - vanligt vinterväder kan vara snökaos

Nej, nej, det är inte så att jag rasar. Men är det inte lite tokigt?

F ö hade vi en relativt barock konsert idag, 2/3 av Juloratoriet. Gick riktigt fint, vill jag minnas. I pausen innan fick vi smörgåstårta, det var den som var mest barock. Smörgåstårta känns sjukt onyttigt. Och även gott. Till nästa Bach ska jag kanske försöka lära mig lite tyska småord, för att förstå vad jag sjunger och veta vilken konsonant som ska komma sen.

Som andra redan nämnt, verkar vi vara färdiga med vårt projektarbete - så när som på lite redovisning och tjafs. Kanske är det dumt att ropa hej, men när det börjats från andra håll är det ju tråkigt att låta bli att stämma in i kören. Så att säga.

Dagens RSS-skörd

Idag får vi, på ett enkelt och lärorikt sätt, reda på hur (50-tals-stockholms-films-)svenska låter för ett amerikanskt öra. Länken är plockad från en ny RSSvän.

I övrigt ligger det oräkneliga notpapper på golvet*, datordelar på borden och blöta badhandukar över stolarna** (de sistnämnda kanske inte oräkneliga, men ändå av ett beaktningsvärt antal). Hemmet når nya pysselnivåer, doften av nybakt bröd sprider sig oftare och den av möglig kompost alltmer sällan. (Detta misstänks gå över så fort någon blir tvungen att göra ett skapandes grand utanför hemmet, låt er inte luras.) Har inget att prata om utom vädret och the occational heminredning, och det känns mycket lugnande.

*Har ett major notbiblioteksprojekt på gång, allt ska indelas efter namn, kompositör, genre, svårighetsgrad, sättning och allt det där andra, i en databas på ngn av datorerna som håller på att byggas av tidigare nämnda delar.

**Var ute på bilbadtur idag, och lyckades precis pricka in dagens halvtimme med regn och blåst. (Lite kallare, men mer spännande - ni skulle sett vågorna!) Sen plockade vi upp chaufförens gamla skruttiga cykel, en sadel och ett hjul fattigare efter två år på en fjärran cykelparkering hos hennes gamla kombos.

Det är fint, alltså bloggar jag

Glad kan man bli av så mycket. Idag har allt varit fint. Jag satt i solen utanför Härlandakyrkan med en pappmugg blaskigt kaffe och hade ett Gud-och-jag-moment, det var t ex fint. Och jag kom hem och läste en ny blogg, det var t ex också fint. Såpass fint att jag vart inspirerad.

Det är någon idé jag har av Svenska Kyrkan som är något fint. Estetiskt blandar man Ylva Eggehorn och Tomas Andersson Wij, oglaserade keramikskålar, orangea trasmattegobelänger och ljusa träkyrkor, akustisk gitarr och kör a capella. I predikan är kärleken främst, ödmjukheten och den personliga utvecklingen, och i praktiken är människan alltid viktigare än trosbekännelsen.
Frågan är om den stämmer eller bara känns göttig, och svaret känns ju ganska givet, men det är ändå ett bra ideal att försöka upprätthålla. För jag är ju ändå en del av Svenska Kyrkan.

En annan dag kommer det pratas mer om varför man ska vara med i ett kyrkligt sammanhang, om man är troende. Man får påminna mig.

Veckans bra saker v 2.0

Jag fick rest på den förra, ju, och det blir ju fusk om jag ska få plocka fram två bra saker från den senaste veckan att fylla i med, så här kommer en helt shining brightly ny lista!

1. Nya sängen står sig även i jämförelser. Sängar som tidigare varit en dröm att stilla bedja om känns nu förlegade och pyttiga. Det var en fest att komma hem och gå och lägga sig.

2. Jag spöade både mamma och P i sällskapsspel - i plural! Gissar att jag är en värdelös vinnare, men att gotta sig i att vara bäst efteråt är half the fun.

3. Har haft 180 graders havsutsikt från föräldrarnas hus i Halland i (helgen ville jag så gärna skriva för allitterationernas skull, men) veckan, och sett ovädrena gå mellan öarna, oss och Varberg. "Titta", kan mamma säga, "där åker ett regn".

4. Har inte haft nättillgång sen i måndags, och har inte saknat det ett dugg

5. Jag har loppisfyndat höstens projekt: En soffa för hundra pix, precis lagom för att gå in mellan sängen och balkongdörrn, med världens fulaste klädsel och armstöd och ben målade med någon sorts vinrödbrun lasyr. Den ska bli grön. Eller blå.

6. Har fått en dags jobb i nästa vecka. Ska bli mer roligt än betungande, och kommer desutom ge fett med cash. Go me och mina sommarjobb.

7. Julias katter.

8. H är hemma och vi ska ses och leka så fort tvätten är torr.

9. Har gjort en finfin karaktär i ett halvgammalt dataspel, vilket förmodligen aldrig kommer spelas klart men var härligt att ligga och fixa med under åsknätterna i friggeboden.

10. Rep med ensemblen är nästan bokat! Ska bli en fröjd, det säger jag. Det kommer låta så fint, så fint, och vara så trevligt. Pax för att ha med bullar.

Solen har gått ner, alltså bloggar jag

Såklart har jag också roat mig kungligt i sommaren. I helgen var jag i det halländska paradiset (mittemellan Ringhals, Värö pappersbruk och Clark Olofsson - mm) och botade min förkylning med havsbad och solning, i måndags gjorde jag detsamma med några polare vid en överklasstrand söderut. Idag den egna sjön längst in i Skatås med mamma, lite hundar och en aldrig sinande ström av pubertetspojkar (shit, aldrig ska jag ha söner när jag blir stor!).

Men igår var vi som sagt vid Hovåsbadet och fläkte ut oss i solen. Livet var som en dröm i säkert fyra timmar, efter vilka vi plötsligt blev akut hungriga och var tvungna att ta oss in till stan på jakt efter mat. Och öl. Fast när ölen kom var vi alla för trötta av all exponering för värme och saltvatten, så vi fick vackert ta oss hem för att inte däcka i sofforna.

Så fort vädret och P's uppsats tillåtit har vi dock stängt dörrar, fönster och chatprogram för att gräva ner oss i den senaste flingen HOMM V. Vi dödar alla och tar pengarna under dryckenskap, mys och glada barockoperaarior, precis som det ska vara när man spelar dataspel. (Musiken är helt värdelös, så vi måste sjunga själva. Dryckenskapen kan lika gärna vara te- eller kaffebaserad, särskilt som ingen av oss pallar ta sig in till Systemet, medan P har blivit en jäkel på att vispa mjölk. Men ni fattar grejen.)